duck

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av duck  Singular Plural
Nominativ duck ducks
Genitiv duck's ducks'

duck

  1. anka, and
    Hyponymer: duckling, flapper
    Fraser: lame duck
  2. kött av anka
  3. (brittisk engelska, dialektalt) vardagligt tilltal till någon (som man tycker om); snäcka, pulla, gumma

Verb[redigera]

Böjningar av duck  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens duck ducks duck
Preteritum ducked
Perfektparticip ducked
Presensparticip ducking

duck

  1. ducka
    Synonymer: duck down
  2. doppa
    Synonymer: dip, dunk
  3. undvika
    Synonymer: dodge, evade, fudge
  4. dämpa eller sänka ljudvolymen av ett spår i en ljudmix i förmån för ett annat
    2007: Sound FX: unlocking the creative potential of recording studio effects (sidan 183), Alexander U. Case:
    The music is ducked under the voice.
    Musiken dämpas under rösten.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.  
Fraser: duck and cover, duck out