est

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Est.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av est  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ est esten ester esterna
Genitiv ests estens esters esternas

est

  1. person, i synnerhet man, från Estland
    Synonymer: estlänning
    Användning: ;person
  • Om man särskilt vill poängtera att en person från Estland tillhör den etniskt estniska folkgruppen i Estland bör ordet "est" brukas.
  • Om man däremot vill särskilt framhålla att en person från Estland tillhör den nu åter i storlek ökande svenskspråkiga folkgruppen i Estland ska benämningen "estlandssvensk" användas.
  • Ordet "estländare" är ett samlingsnamn för en person från Estland, särskilt om en mansperson oberoende av etnisk bakgrund. Det är alltså benämningen "estländare" man bör använda då man talar om en person i allmänhet från Estland.
  • Det bör tilläggas att kännedomen om betydelseskillnaderna mellan "est", "estländare" och "estlandssvensk" är närmast obefintlig i Sverige.

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

est m

  1. person, i synnerhet man, från Estland

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

est u

  1. person, i synnerhet man, från Estland

Franska[redigera]

Substantiv[redigera]

est m

  1. väderstrecket öster (oräknebart)

Verb[redigera]

est

  1. böjningsform av être

Latin[redigera]

Verb[redigera]

est

  1. böjningsform av sum

Älvdalska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av est  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ est estn ester estär
Ackusativ est estn esta estą
Dativ este estem estum estum

est

  1. häst
    Estn ir stur.
    Hästen är stor.