förfalla

Svenska

Verb

Böjningar av förfalla	Aktiv
Infinitiv	förfalla
Presens	förfaller
Preteritum	förföll
Supinum	förfallit
Imperativ	förfall
Particip
Presens	förfallande, förfallandes
Perfekt	förfallen

förfalla

1. något som befinner sig i förfall; något som inom den närmaste tiden förväntas bli förstört och fungerar allt sämre

   "I brist på ork lät han huset och gården förfalla."

   "Skärp dig! Du kan inte låta dig själv förfalla på detta sätt."

   Besläktade ord: förfall, förfallen

2. skuld som passerar den sista tidpunkten för betalning

   "Räkningen kommer förfalla om du inte betalar snart."

   Se även: förfallodag

Se även

• förefalla

Översättningar

falla omkull

• bokmål: forfalle
• tyska: verfallen ^(de), herunterkommen ^(de), verkommen ^(de)