för-
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska[redigera]
Affix[redigera]
för-
- uttal: vanligtvis obetonat, i vissa ord betonat ifall prefixet har betydelsen före (tidigare än, i början)
- (kan bilda substantiv, adjektiv och verb) före, tidigare än (det egentliga eller väsentliga), i början
- Sammansättningar: föraning, förarbete, förbereda, förberedelse, förberedning, förbestämma, förblad, förboka, förborra, fördom, förfader, förfest, förgrund, förgård, förhall, förhand, förhistoria, förhistorisk, förhud, förhus, förhöst, förindustriell, förkoka, förkunskap, förkänning, förkänsla, förköp, förköpa, förled, förmiddag, förnamn, förord, förorda, förort, förrum, förrätt, försal, försignal, förskola, försmak, försommar, förspel, förstad, förstadium, förstatlig, försteka, förstuga, förtid, förtrupp, förundersökning, förvarna, förvarning, förvinter, förvår
- Synonymer: före-, pre-
- Antonymer: efter-, post-
- prefix som bildar vissa kausativa verb som beskriver en förändring, eller substantiv avledda av sådana verb, och kan ersätta en partikel i vissa fall
- kort -> förkorta (göra kort eller kortare)
- löjlig -> förlöjliga (göra löjlig eller löjligare)
- stark -> förstärka (inte
förstarka) - korta ner -> förkorta (inte ”
förkorta ner”) - Sammansättningar: förandliga, förarga, förbilliga, förbittra, förbrödra, förbättra, fördanska, fördjupa, fördumma, fördyra, fördystra, förenhetliga, förenkla, föreviga, förfalska, förfina, förfinska, förfranska, förfrämliga, förfula, förfärdiga, förgasa, förglasa, förgrena, förgubbas, förheliga, förhemliga, förhornas, förhärliga, förklena, förkolas, förkorta, förkroppsliga, förkvinnliga, förlama, förljuva, förlöjliga, förmanliga, förmera, förmänskliga, förmörka, förnya, förorena, förplikta, försena, försköna, förstatliga, förstora, förstärka, försura, försvaga, försvenska, försvåra, försäkra, försämra, förtydliga, förveda, förverkliga, förvärldsliga, förvärra, föryngra, förytliga, förånga, föröda
- Synonymer: -göra, -isera
- prefix som förstärker betydelse av vissa verb eller kan ange att en handling utförts till överdrift (så att en skada uppstår)
- prefix som bildar vissa verb med betydelse ”överdra med ett tunt skikt av något material, oftast en fin metall”
- (övrigt) betydelseförändrande affix
- Etymologi: Av lågtyska vor-.
- Sammansättningar: förakta, förbanna, förbarma, förbaskad, förbistra, förblanda, förbli, förbluffa, förbrinna, förbroskas, förbrylla, förbryta, förbränna, förbud, förbund, förbuskas, förbygga, förbytas, förbålt, förbön, fördra, fördrista, fördriva, fördröja, fördubbla, fördunkla, fördunsta, fördämma, fördärva, fördölja, fördöma, förena, förfalla, förfara, förfasa, författa, förfela, förflackas, förflyktigas, förflyta, förflytta, förfriska, förfråga, förfuska, förfäa, förfäkta, förfära, förfäras, förfärlig, förföra, förgapa, förgrymmad, förgråten, förgrämd, förguda, förgå, förgäta, förgäves, förgöra, förhala, förhandla, förhasta, förhindra, förhjälpa, förhoppas, förhyra, förhålla, förhåna, förhårdna, förhärda, förhärga, förhärska, förhäva, förhäxa, förhöja, förhöra, förinnerliga, förinta, förirra, förivra, förjaga, förjäsa, förkalkas, förkapsla, förkasta, förklara, förklema, förklinga, förklistra, förklä, förknippa, förkomma, förkovra, förkrossa, förkrympa, förkväva, förkyla, förkättra, förleda, förliden, förlika, förlikna, förlisa, förlita, förljudas, förljuga, förlopp, förlossa, förlova, förlust, förlusta, förlyfta, förlåta, förlägen, förlägga, förläna, förlänga, förlöpa, förlösa, förmala, förmana, förmedla, förmena, förminska, förmå, förnedra, förneka, förnimma, förnärma, förorda, förordna, förpacka, förpakta, försegla, förskona, försmäkta, försockra, försona, förständiga, försvinna, försäga, försänka, försätta, förtal, förtala, förtiga, förtrycka, förtvina, förtvivlan, förtära, förtörnas, förvandla, förvanska, förvisa, förvrida, förvägra, förvänta, förväxla, föråldras, förödmjuka
- Jämför: be-
