fera

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bottniska[redigera]

Verb[redigera]

fera

  • uttal: /fèːɾɑ/, /fɛ̀ːɾɑ/
  1. åka, färdas, fara[1]
    fer jag heim.
    Nu far jag hem.
    Synonymer: ferðes, reis’
  2. (hjälpverb) börja[1]
    Kræptin hæf fyrið mink’.
    Krafterna har börjat avtaga.
    Synonymer: byrj’, ta pá, mura áf
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiska fara, troligtvis genom påverkan av presensformen fer.
Grammatik: Pres. fer, pl. fera, pret. fór, pl. fór’, sup. furið eller fyrið, perf.part. furi.
Varianter: fara
Fraser: fera át, fera ill sig

Esperanto[redigera]

Adjektiv[redigera]

fera

  1. av järn, järn-

Franska[redigera]

Verb[redigera]

fera

  1. böjningsform av faire

Katalanska[redigera]

Substantiv[redigera]

fera f

  1. vilddjur, best

Latin[redigera]

Substantiv[redigera]

fera f

  1. vilddjur, best

Portugisiska[redigera]

Substantiv[redigera]

fera f

  1. best, vilddjur

Älvdalska[redigera]

Substantiv[redigera]

fera

  1. färja

Källor[redigera]