hunger

Se även Hunger.

Svenska

Substantiv

Böjningar av hunger	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hunger	hungern
Genitiv	hungers	hungerns

hunger

1. (om djur) det att känna ett behov av att intaga föda; det att känna ett behov av att äta

   Under fångenskapen var nog hungern det värsta.

2. längtan /efter något/

Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet. Av fornsvenska hunger.

Besläktade ord: hungra, hungrig

Sammansättningar: hungersnöd

Se även: svält, törst

Översättningar

Översättningar

• arabiska: جُوع m (jūʕ)
• bokmål: sult ^(no)
• bosniska: glad f
• engelska: hunger ^(en)
• finska: nälkä ^(fi)
• franska: faim ^(fr) f
• hebreiska: רָעָב ^(he) m (ra'áv)
• italienska: fame ^(it)
• katalanska: gana ^(ca) f, fam ^(ca) m
• litauiska: alkis ^(lt) m
• nederländska: honger ^(nl)
• nynorska: svolt m
• ryska: голод ^(ru)
• spanska: hambre ^(es) f
• tyska: Hunger ^(de) m

Engelska

Substantiv

Böjningar av hunger	Singular	Plural
Nominativ	hunger	hungers
Genitiv	hunger's	hungers'

hunger

1. hunger, längtan

   Besläktade ord: hungry

Verb

Böjningar av hunger	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	hunger	hungers	hunger
Preteritum	◀	hungered	▶
Perfektparticip	◀	hungered	▶
Presensparticip	◀	hungering, vard. hungerin'	▶

hunger

1. (intransitivt) hungra, svälta
2. (transitivt) hungra, svälta (ett djur, hålla det på svältkost)