hunger

Se även Hunger .

Svenska

Substantiv

Böjningar av hunger	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hunger	hungern
Genitiv	hungers	hungerns

hunger

1. (om djur) det att känna ett behov av att intaga föda; det att känna ett behov av att äta

   Under fångenskapen var nog hungern det värsta.

2. längtan /efter något/

Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet. Av fornsvenska hunger.

Besläktade ord: hungra, hungrig

Sammansättningar: hungersnöd

Se även: svält, törst

Översättningar

Översättningar

• arabiska: جُوع m (jūʕ)
• bokmål: sult ^(no)
• bosniska: glad f
• engelska: hunger ^(en)
• finska: nälkä ^(fi)
• franska: faim ^(fr) f
• hebreiska: רָעָב ^(he) m (ra'áv)
• italienska: fame ^(it)
• katalanska: gana ^(ca) f, fam ^(ca) m
• litauiska: alkis ^(lt) m
• nederländska: honger ^(nl)
• nynorska: svolt m
• ryska: голод ^(ru)
• spanska: hambre ^(es) f
• tyska: Hunger ^(de) m

Engelska

Substantiv

Böjningar av hunger	Singular	Plural
Nominativ	hunger	hungers
Genitiv	hunger's	hungers'

hunger

1. hunger, längtan

   Besläktade ord: hungry

Verb

Böjningar av hunger	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	hunger	hungers	hunger
Preteritum	◀	hungered	▶
Perfektparticip	◀	hungered	▶
Presensparticip	◀	hungering, vard. hungerin'	▶

hunger

1. (intransitivt) hungra, svälta
2. (transitivt) hungra, svälta (ett djur, hålla det på svältkost)