infart

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av infart  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ infart infarten infarter infarterna
Genitiv infarts infartens infarters infarternas

infart

  1. väg som leder in, eller färd (med fordon) in, till ett område
    Ett fordon får inte parkeras där det blockerar infarten eller annars försvårar in- och utfart till/från en fastighet.
    Sammansättningar: fastighetsinfart, garageinfart, infartsled, infartsparkering, infartsväg, villainfart
    Antonymer: utfart

Översättningar[redigera]