klar

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av klar  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum klar klarare  
Neutrum klart
Bestämd
singular
Maskulinum klare klaraste
Alla klara
Plural klara
  Predikativt
Singular Utrum klar klarare klarast
Neutrum klart
Plural klara
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning klart

klar

  1. fri från allt som fördunklar, ofta syn- eller hörselintryck; ren
    Badvattnet var klart.
    Hon sjöng med klar röst.
    Synonymer: ren, genomskinlig, transparent, molnfri (om himmel)
    Antonymer: grumlig, matt
  2. tydlig, lätt begriplig (för någon)
    Plötsligt stod allt klart för henne.
    Synonymer: klarsynt, redig, skarp, uppenbar
  3. klarsynt; intellektuellt redig, som är vid fullt medvetande och full sans; som är vid sina sinnens fulla bruk, opåvärkad av rusdryck eller narkotiskt gift
    Han är klar i huvudet.
  4. färdig, redo att göras något med
    Maten är klar.
  5. avklarad, genomförd, fullbordad
    Äntligen är jag klar med mina studier.
    Synonymer: avklarad, genomförd
  6. redo, beredd; i stånd att kunna göra något, genom att på förhand anpassa sig för kommande händelser
    "Är du klar? Vi ska gå nu."
    Klara, färdiga, gå!
    Synonymer: redo, beredd
    Sammansättningar: resklar, skjutklar, startklar, tävlingsklar

Sammansättningar[redigera]

tydlig

Fraser[redigera]

tydlig
redo

Översättningar[redigera]

Tyska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av klar 
Predikativa former
Positiv klar
Komparativ klarer
Superlativ am klarsten

klar

  1. klar
    Sammansättningar: klarmachen, sonnenklar
    Fraser: klar wie Kloßbrühe