lägenhet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

substantiv på svenska: i uttrycket "med första lägenhet" (= så genast som praktiskt möjligt)

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av lägenhet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lägenhet lägenheten lägenheter lägenheterna
Genitiv lägenhets lägenhetens lägenheters lägenheternas

lägenhet

  1. (sociologi) bostad bestående av flera rum i ett hus med flera bostäder, dessa vanligen avgränsade med låsbar dörr
  2. ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende utgör en självständig enhet - Plan och byggtermer 1994, TNC 95
  3. (finlandssvenska) fastighet på landsbygden, hemman
  4. (mindre brukligt) möjlighet, tillfälle, chans
    Användning: Oftast i fasta konstruktioner råd och lägenhet och med första lägenhet.
    Antonymer: olägenhet
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: andrahandslägenhet, hyreslägenhet, etagelägenhet, evakueringslägenhet, enrumslägenhet, insatslägenhet, kolonisationslägenhet, försökslägenhet, jourlägenhet, lyxlägenhet, lägenhetsannons, lägenhetsbråk, lägenhetsbyte, lägenhetsförmedling, lägenhetsförvaltning, lägenhetshotell, lägenhetsinbrott, lägenhetskomplex, lägenhetskontrakt, lägenhetsnyckel, lägenhetsöverlåtelse, marklägenhet, visningslägenhet, studentlägenhet, seniorlägenhet, ägarlägenhet, övernattningslägenhet
Se även: hus, villa

Översättningar[redigera]