lägenhet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

substantiv på svenska: i uttrycket "med första lägenhet" (= så genast som praktiskt möjligt)

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av lägenhet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lägenhet lägenheten lägenheter lägenheterna
Genitiv lägenhets lägenhetens lägenheters lägenheternas

lägenhet

  1. (sociologi) bostad bestående av flera rum i ett hus med flera bostäder, dessa vanligen avgränsade med låsbar dörr
  2. ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende utgör en självständig enhet - Plan och byggtermer 1994, TNC 95
  3. (finlandssvenska) fastighet på landsbygden, hemman
  4. (mindre brukligt) möjlighet, tillfälle, chans
    1871: Aftonbladet 1871-01-02:
    Efter att hafva så hastigt som den äfven i Tyskland icke särdeles regelmässiga jernvägstrafiken medgifvit, tillryggalagt vägen öfver Aachen och Köln, befinner jag mig nu härstädes, och vill, medan jag väntar på lägenhet att fortsätta resan, återtaga tråden af den redogörelse för de sista dagarne af min vistelse i Frankrike, hvilken jag insändt från Antwerpen.
    Användning: Oftast i fasta konstruktioner råd och lägenhet och med första lägenhet.
    Antonymer: olägenhet
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: andrahandslägenhet, hyreslägenhet, etagelägenhet, evakueringslägenhet, enrumslägenhet, insatslägenhet, kolonisationslägenhet, försökslägenhet, jourlägenhet, lyxlägenhet, lägenhetsannons, lägenhetsbråk, lägenhetsbyte, lägenhetsförmedling, lägenhetsförvaltning, lägenhetshotell, lägenhetsinbrott, lägenhetskomplex, lägenhetskontrakt, lägenhetsnyckel, lägenhetsöverlåtelse, marklägenhet, semesterlägenhet, seniorlägenhet, studentlägenhet, visningslägenhet, ägarlägenhet, övernattningslägenhet
Se även: hus, villa

Översättningar[redigera]