lock

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

substantiv på svenska: som i "lock och pock" - det att locka till sig (ungefär)

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av lock  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lock locket lock locken
Genitiv locks lockets locks lockens

lock n

  1. fenomen då man upplever nedsatt hörsel ska den här betydelsen helt föras till nedanstående idiomatiska uttryck?
    Vanliga konstruktioner: slå lock för öronen
  2. del av en behållare som används som förslutningsanordning eller hölje, oftast genom att helt täcka öppningen till behållaren
    Sammansättningar: brunnslock


Böjningar av lock  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lock locken lockar lockarna
Genitiv locks lockens lockars lockarnas

lock u

  1. samling kurvade hårstrån
    Etymologi: Av fornsvenska lokker, av fornnordiska lokkr, varav även danska lok. Av urgermanska *lukkaz, av urindoeuropeiska *lugnó-, till urindoeuropeiska *lewg- ("att böja"). Kognat med fornengelska locc. Det har teoretiserats om att ordet är besläktat med det gotiska verbet *𐌻𐌿𐌺𐌰𐌽 (*lukan, "att stänga") i dess ålderdomliga betydelse "att tygla".
    Besläktade ord: locka, lockig
    Sammansättningar: hårlock, korkskruvslock, silverlock

Se även[redigera]

Översättningar[redigera]

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av lock  Singular Plural
Nominativ lock locks
Genitiv lock's locks'

lock

  1. lås, låsanordning
  2. sluss

Verb[redigera]

Böjningar av lock  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens lock locks lock
Preteritum locked
Perfektparticip locked
Presensparticip locking, vard. lockin'

lock

  1. låsa
    Antonymer: unlock