lok

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
lok

Se även lök, lók och Lok.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av lok  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lok loket lok loken
Genitiv loks lokets loks lokens
ett elektriskt RC-lok
ett klassiskt ånglok

lok

  1. (järnväg) kortform av lokomotiv; dragfordon som står för ett tågs framdrivande kraft och drar en vagn eller flera sammankopplade vagnar
    InterCity-tågen dras vanligen av RC6-lok.
    Elektriskt drivna lok fick ångloken att gå ur tiden.
    Sammansättningar: diesellok, draglok, ellok, gasturbinlok, linjelok, lokförare, sadeltanklok, tanklok, tenderlok, växellok, ånglok
    Användning: Benämningen lok används normalt för ett dragfordon med enbart plats för tågföraren och inte för någon passagerare, medan en vagn med förarhytt i änden och plats för passagerare i övrigt utrymme däremot benämns motorvagn (om vagnen används för att köra tåget) eller manövervagn (om vagnen saknar drivning), som numera är den typ av dragfordon som är vanligast för persontåg (och tåg som drivs med så kallade motorvagnar är alltså "loklösa").

Översättningar[redigera]

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av lok  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lok lokken lokker lokkerne
Genitiv loks lokkens lokkers lokkernes

lok

  1. (om hår) lock
    Etymologi: Av fornnordiska lokkr (”lock”).
    Besläktade ord: lokket
    Sammansättningar: hårlok, pandelok

Isländska[redigera]

Substantiv[redigera]

lok n

  1. (om gryta, kastrull, brunn, stekpanna eller liknande) lock
    Sammansättningar: augnlok

Älvdalska[redigera]

Substantiv[redigera]

lok

  1. lök
    Etymologi: Av fornnordiska laukr (”lök”).