lok

Se även lök, lók och Lok.

Svenska

Substantiv

Böjningar av lok	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	lok	loket	lok	loken
Genitiv	loks	lokets	loks	lokens

ett elektriskt RC-lok

ett klassiskt ånglok

lok

1. i ett tåg, den vagn, vanligen den första, som står för den framdrivande kraften och drar resten av vagnarna

   InterCity-tågen dras vanligen av RC6-lok.

   Synonymer: dragfordon

   Varianter: lokomotiv

   Sammansättningar: diesellok, draglok, ellok, gasturbinlok, ellok, tenderlok, tanklok, ånglok

   Användning: Ordet används normalt om lok som saknar utrymme för resenärer, d.v.s. vagnar som bara har för uppgift att dra resten av tåget. Numera är det vanligare att alla vagnar i ett persontåg används för passagerare, och att den första och sista vagnen avslutas med varsin förarhytt; följaktligen saknar varje sådant tåg lok.

   Se även: motorvagn

Översättningar

tågets dragfordon

danska: lokomotiv (da) n engelska: locomotive (en) finska: veturi (fi)

franska: locomotive (fr) f malajiska: lokomotif tyska: Lokomotive (de) f, Lok (de) f

Älvdalska

Substantiv

lok

1. lök

   Etymologi: Av fornnordiska laukr (”lök”).