tåg

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
tåg

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av tåg 1-3. Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tåg tåget tåg tågen
Genitiv tågs tågets tågs tågens
Böjningar av tåg 4. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tåg tågen tågar tågarna
Genitiv tågs tågens tågars tågarnas

tåg

  1. en rad sammankopplade vagnar och lok avsedda att (vanligtvis på en järnväg) transportera människor och gods
    Vi måste skynda oss – annars missar vi tåget!
  2. en procession eller marsch där flera människor (ibland även djur) går på rad efter varandra
  3. ett grovt rep
  4. (botanik) ett släkte fleråriga örter i familjen tågväxter med det vetenskapliga namnet Juncus
ett X2000-tåg (1)

Etymologi[redigera]

1. järnväg: Sedan 1889, av #2 under inflytande av tyska Zug. (Tidigt, innan ordet slagit igenom, förekom även träng, av engelska train.)

2. procession: Antingen sedan yngre fornsvensk tid, av fornsvenska tag, av fornlågtyska toch, "resa", "krigståg", eller sedan omkring 1550, tugh, från danska tog, av medellågtyska toch. Det germanska ordet kommer av stammen *tuʒa- (n.), en biform till tuʒi- (m.) (som i medellågtyskan blivit toge, "resa", i fornhögtyskan och sedermera tyskan Zug), verbalsubstantiv till germanska *tiuhan, "dra", besläktat med #3.

3. rep: Besläktat med tya (i betydelsen "dra"), tygel, förtöja; av fornsvenska togh eller tugh (jämför isländska tog, danska tov (toug)), av fornnordiska taug (vilket även gett den andra stavelsen i fornnordiska ørtog, œrtug, vilket gett forngutniska ertaug, forndanska ørtugh, fornsvenska örtugh (med flera stavningar) och därav svenska örtug), av germanska tuʒa, av tauʒō/taugo (därav även fornengelska teag och engelska tie, "knyta"; jämför även det till tauʒō närbesläktade tauʒian, vilket bland annat gett svenskan töja och tyskan ziehen), av urindoeuropeiska *deuk-, "dra", "leda" (därav även latinets dux, "ledare", vilket gett engelskan duke, "hertig").

4. ört: Sedan 1748, togh. Stavningen tåg sedan 1807. Ursprungligen dialektalt, med betydelsen "sugrot", "ranka", "slingerväxt" (jämför isländska tág, "sugrot", norska taag, "fiber", "liten sena"). Besläktat med medelhögtyskans zâch/zâhe, "veke", samt med tagel.

Synonymer[redigera]

Sammansättningar[redigera]

Besläktade ord[redigera]

procession

Översättningar[redigera]