mätt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även matt och mått.

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av mätt 1. Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum mätt mättare  
Neutrum mätt
Bestämd
singular
Maskulinum mätte mättaste
Alla mätta
Plural mätta
  Predikativt
Singular Utrum mätt mättare mättast
Neutrum mätt
Plural mätta
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (mätt)?
Böjningar av mätt 2. Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum mätt
Neutrum mätt
Bestämd
singular
Maskulinum mätte
Alla mätta
Plural mätta
  Predikativt
Singular Utrum mätt
Neutrum mätt
Plural mätta
Kompareras med mer och mest.
Adverbavledning (mätt)?

mätt

  1. som har ätit tillräckligt med mat för att inte känna hunger; (överfört) som har fått nog
    Efter förrätten var vi så mätta att vi inte orkade äta varken huvudrätten eller efterrätten.
    Han kunde inte se sig mätt på tjejerna.
    Etymologi: Av fornsvenska mætter, genom omljud till mat. Av fornnordiska mettr.
    Besläktade ord: mätta
    Sammansättningar: proppmätt
    Se även: hungrig, otörstig
  2. perfektparticip av mäta; som någon har mätt längden på
    Jag blev mätt med ett måttband och jag hade tydligen vuxit enormt mycket det senaste året.
    Besläktade ord: mått, måtta, mäta

Översättningar[redigera]

Adverb[redigera]

mätt

  1. avledning till adjektivet mätt

Verb[redigera]

mätt

  1. böjningsform av mäta