mucka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av mucka  Aktiv Passiv
Infinitiv mucka muckas
Presens muckar muckas
Preteritum muckade muckades
Supinum muckat muckats
Imperativ mucka
Particip
Presens muckande, muckandes
Perfekt   (muckad)?

mucka

  1. avsluta sin tjänstgöring i militären; fullborda ett fängelsestraff; befrias från något obligatorium efter att ha fullgjort den i förväg fastställda tiden
    Peter Englund muckade och firades av i torsdags kväll efter sex år som ständig sekreterare i Svenska Akademien.
    Etymologi: Verb till muck, av romani mukk (”fri”), av prakrits mukka ("frisläppt").
  2. provocera till gräl
    Etymologi: Av medellågtyska mucken.[1]

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Svensk etymologisk ordbok: "mucka"