mute

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Adjektiv[redigera]

mute

  1. tyst, dämpad, stum
    Användning: Nämns ofta i samband med en funktion på vissa apparater, som används för att tillfälligt koppla bort mikrofon eller högtalare utan att avbryta in- eller uppspelningen.

Se även[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av mute  Singular Plural
Nominativ mute mutes
Genitiv mute's mutes'

mute

  1. person som inte har förmågan att tala
  2. (musik) sordin

Verb[redigera]

Böjningar av mute  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens mute mutes mute
Preteritum ◀ muted ▶
Perfektparticip ◀ muted ▶
Presensparticip ◀ muting ▶

mute

  1. tysta, dämpa
  2. (teknik) mjuta; stänga av mikrofonen vid digitalt samtal

Lettiska[redigera]

Substantiv[redigera]

mute

  1. mun

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

mute

  1. böjningsform av muten
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=mute&oldid=3784986”