panteism

Svenska

Substantiv

Böjningar av panteism	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	panteism	panteismen
Genitiv	panteisms	panteismens

panteism

1. uppfattningen att hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett gudomligt väsen, som inte är något mer än detta

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1786. Av grekiska πάν (pán, ”allt”) och θεός (théos "gud"). Av engelska pantheism. Först användes det besläktade ordet "panteist" år 1705 av en irländsk författare John Toland; en kritiker, J. Fay, använde 1709 motsvarande -ism.

   Besläktade ord: panteist, panteistisk

   Sammansättningar: pandeism

Översättningar

Översättningar

• arabiska: واحدية f
• bokmål: panteisme m
• danska: panteisme u
• engelska: pantheism ^(en)
• finska: panteismi ^(fi)
• franska: panthéisme ^(fr) m
• frisiska: panteïsme
• grekiska: πανθεϊσμός ^(el) m (pantheïsmós)
• isländska: algyðistrú
• italienska: panteismo ^(it)
• katalanska: panteisme m
• nynorska: panteisme
• polska: panteizm ^(pl)
• portugisiska: panteísmo ^(pt) m
• spanska: panteísmo ^(es) m
• turkiska: panteizm ^(tr), tüm tanrıcılık ^(tr)
• tyska: Pantheismus ^(de)
• ukrainska: пантеї́зм m (pantejízm)