gud

Se även Gud.

Svenska

Substantiv

Böjningar av gud	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gud	guden	gudar	gudarna
Genitiv	guds	gudens	gudars	gudarnas

gud

1. (religion) övernaturligt, högre, styrande väsen

   Sammansättningar: asagud, dödsgud, familjegud, gudabild, gudagrann, gudalik, gudalära, gudanamn, gudasaga, gudavärld, gudfruktig, gudlös, gudsföraktande, gudsförgäten, gudsförnekare, gudsförnekelse, gudstjänst, gudstro, havsgud, husgud, krigsgud, kärleksgud, regngud, skogsgud, solgud, trädgud, vädergud

   Besläktade ord: avguda, gudinna, gudom, gudomlig, gudomlighet, gudskelov, guda-

   Etymologi: Av fornsvenska guþ, på runsvenska ᚴᚢᚦ kuþ. Av fornnordiska guð, av urgermanska *gudą, av urindoeuropeiska *ǵʰutós.

Översättningar

Översättningar

• amhariska: አምላክ (ʾämlak)
• arabiska: إِلَٰه ^(ar) m (ʾilāh)
• armeniska: աստված ^(hy) (astvats)
• baskiska: jainko
• belarusiska: бог m (boh)
• bokmål: gud ^(no) m
• danska: gud ^(da) u
• engelska: god ^(en)
• esperanto: dio ^(eo)
• estniska: jumal ^(et)
• finska: jumala ^(fi)
• franska: dieu ^(fr) m
• georgiska: ღმერთი ^(ka), უფალი
• grekiska: θεός ^(el) m
• grönländska: guuti
• hebreiska: אֵל ^(he) m (el)
• italienska: dio ^(it) m
• japanska: 神 ^(ja) (かみ ^(ja), kami)
• jiddisch: גאָט m (got)
• katalanska: déu ^(ca) m
• kurdiska: îlah ^(ku)
• latin: deus ^(la) m
• lettiska: dievs ^(lv) m
• litauiska: dievas ^(lt) m
• luhya: were
• mongoliska: бурхан ^(mn) (burhan)
• nynorska: gud m
• occitanska: dieu ^(oc) m
• polska: bóg ^(pl) m
• portugisiska: deus ^(pt) m
• ryska: бог ^(ru) m
• serbiska: bog
• slovakiska: boh ^(sk) m
• slovenska: bog ^(sl)
• spanska: dios ^(es) m
• swahili: mungu ^(sw)
• tjeckiska: bůh ^(cs) m
• tjuvasjiska: турӑ (tură)
• turkiska: tanrı ^(tr)
• tyska: Gott ^(de) m
• ungerska: isten ^(hu)

Interjektion

gud!

1. uttrycker förvåning, lättnad eller beundran

   Sammansättningar: herregud

Danska

Substantiv

Böjningar av gud	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gud	guden	guder	guderne
Genitiv	guds	gudens	guders	gudernes

gud u

1. (religion) gud

   Användning: När ordet används såsom egennamn i monoteistiska religioner, används vanligen versalt G.

   Besläktade ord: gudinde

   Sammansättningar: afgud, gudbarn, gudbenådet, gudbevares, guddatter, guddom, guddommelig, guddommeliggøre, guddommeliggørelse, gudebarn, gudebillede, gudedrik, gudegave, gudehov, gudelig, gudelære, Gudenå, gudesagn, gudeskøn, gudetro, gudfader, gudfar, gudfrygtig, gudgiven, gudhengiven, Gudhjem, gudhjælpemig, gudløs, gudmoder, gudmor, gudsbegreb, gudsbespottelig, gudsbespottelse, gudsbespotter, gudsbevidsthed, gudsbevis, gudsdom, gudsdyrkelse, gudsforgåen, gudsforgående, gudsforgåenhed, gudsforgået, gudsforhold, gudsforladt, gudsfrygt, gudsjammerlig, gudskabt, gudskelov, gudsrige, gudstjeneste, gudstjenestelig, gudstjenstlig, gudsvelsignelse, gudsvelsignet, gudsøn, gudvelbehagelig, halvgud, herregud, vejrgud