gud

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Gud.

Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
gud

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av gud  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gud guden gudar gudarna
Genitiv guds gudens gudars gudarnas

gud

  1. (religion) övernaturligt, högre, styrande väsen
    Etymologi: Av fornsvenska guþ, på runsvenska kuþ.[1] Av fornnordiska guð, av urgermanska *gudą, av urindoeuropeiska *ǵʰutós.

Sammansättningar[redigera]

Besläktade ord[redigera]

Översättningar[redigera]

Interjektion[redigera]

gud!

  1. uttrycker förvåning, lättnad eller beundran
    Sammansättningar: herregud

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av gud  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gud guden guder guderne
Genitiv guds gudens guders gudernes

gud u

  1. (religion) gud
    Användning: När ordet används såsom egennamn i monoteistiska religioner, används vanligen versalt G.
    Besläktade ord: gudinde
    Sammansättningar: afgud, gudbarn, gudbenådet, gudbevares, guddatter, guddom, guddommelig, guddommeliggøre, guddommeliggørelse, gudebarn, gudebillede, gudedrik, gudegave, gudehov, gudelig, gudelære, Gudenå, gudesagn, gudeskøn, gudetro, gudfader, gudfar, gudfrygtig, gudgiven, gudhengiven, Gudhjem, gudhjælpemig, gudløs, gudmoder, gudmor, gudsbegreb, gudsbespottelig, gudsbespottelse, gudsbespotter, gudsbevidsthed, gudsbevis, gudsdom, gudsdyrkelse, gudsforgåen, gudsforgående, gudsforgåenhed, gudsforgået, gudsforhold, gudsforladt, gudsfrygt, gudsjammerlig, gudskabt, gudskelov, gudsrige, gudstjeneste, gudstjenestelig, gudstjenstlig, gudsvelsignelse, gudsvelsignet, gudsøn, gudvelbehagelig, halvgud, herregud, vejrgud

Källor[redigera]

  1. Svensk ordbok: "gud", läst 2020-12-26