prutt

Svenska

Substantiv

Böjningar av prutt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	prutt	prutten	pruttar	pruttarna
Genitiv	prutts	pruttens	pruttars	pruttarnas

prutt

• uttal: prut:prɵtː

1. (vardagligt) (oftast) ljudligt utsläpp av gaser genom ändtarmen

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1805. Från verbet prutta, av onomatopoetiskt ursprung.

   Synonymer: fjärt, fis, mök

   Hyponymer: brakare

   Besläktade ord: prutta

   Sammansättningar: pruttfull, pruttkudde, pruttljud

Översättningar

ljudligt utsläpp av gaser

• bokmål: promp ^(no) m
• danska: prut ^(da) u
• engelska: fart ^(en)
• finska: pieru ^(fi)
• franska: prout ^(fr) m, pet ^(fr) m
• nederländska: scheet ^(nl) m, ruft ^(nl) m
• ryska: пук ^(ru) (puk)
• tyska: Pup ^(de), Pups ^(de), Pupser m, Furz ^(de) m