reconciliation

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av reconciliation  Singular Plural
Nominativ reconciliation reconciliations
Genitiv reconciliation's reconciliations'

reconciliation

  • uttal: /ˌɹɛkənˌsɪlɪˈeɪʃən/
  1. det att efter bråk bli sams igen; försoning, förlikning
  2. biläggning, uppgörelse, överenskommelse
  3. samklang, harmoni, förenlighet
    Synonymer: unison
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: reconcile