reserv

Svenska

Substantiv

Böjningar av reserv	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	reserv	reserven	reserver	reserverna
Genitiv	reservs	reservens	reservers	reservernas

reserv

1. (ofta i sammansättningar) något som kan träda in i stället för något annat vid behov

   Sammansättningar: reservdel, reservdäck, reservhjul, reservnyckel, reservplan

2. (sport, allmänt) person som tar annans plats eller träder in i annans ställe

   Synonymer: ersättare, inhoppare, ställföreträdare, vikarie

   Sammansättningar: reservbänk

Besläktade ord: reservant, reservare, reservat, reservation, reservera, reserverad, reservering, reservist, reservoar

Sammansättningar: personalreserv, reservaggregat, reservarmé, reservbefäl, reservbetonad, reservbänk, reservdel, reservdunk, reservdäck, reservfond, reservförråd, reservgenerator, reservhjul, reservkapital, reservkraft, reservkraftverk, reservlag, reservlager, reservnyckel, reservnäring, reservofficer, reservplan, reservplats, reservproviant, reservsystem, reservtank, reservutgång, reservutrustning, reservvaluta, reservvattentäkt, valutareserv

Översättningar

något som kan träda in i stället för något annat vid behov

• engelska: reserve ^(en), spare ^(en), fallback ^(en)
• tyska: Reserve ^(de) f

person som tar annans plats eller träder in i annans ställe

• engelska: reserve ^(en), substitute ^(en)
• tyska: Ersatz ^(de) m, Reserve ^(de)