rumla
Svenska
[redigera]Verb
[redigera]| Böjningar av rumla | Aktiv | Passiv | ||
|---|---|---|---|---|
| Infinitiv | rumla | rumlas | ||
| Presens | rumlar | rumlas | ||
| Preteritum | rumlade | rumlades | ||
| Supinum | rumlat | rumlats | ||
| Imperativ | rumla | – | ||
| Particip | ||||
| Presens | rumlande, rumlandes | |||
| Perfekt | (rumlad) | |||
| ||||
rumla
- bullra, larma, föra oväsen
- kurra (i magen)
- det rumlar i magen
- rumstera (med något)
- rumla med något
- röra sig på ett bullrande eller klumpigt eller flängigt sätt
- få något att kullra eller rulla runt
- han rumlade henne för mycket, så att hon kullrade ned för berget och uti sjön
- svira och stoja, festa och supa livligt och högljutt
- stöka, bråka, slåss