skarv

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
skarv (sammanfogning)
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
skarv (fågel)

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av skarv  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skarv skarven skarvar skarvarna
Genitiv skarvs skarvens skarvars skarvarnas
storskarv (P. c. novaehollandiae)

skarv

  1. en sammanfogning av två bitar av något material; en plats där två konsekutiva materialbitar möts
    Synonymer: fog, hopfogning, svets, söm
    Besläktade ord: skarva, skarvning
    Sammansättningar: skarvjärn, skarvsladd, skenskarv
  2. en förlängning, något som är påskarvat
  3. (zoologi, fåglar) individ inom fågelfamiljen Phalacrocoracidae i ordningen pelikanfåglar
    Sammansättningar: dvärgskarv, mellanskarv, storskarv, toppskarv

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av skarv 1,2 Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skarv skarven skarver skarvene
Genitiv skarvs skarvens skarvers skarvenes
Böjningar av skarv 3,4 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skarv skarvet skarv skarva, skarvene
Genitiv skarvs skarvets skarvs skarvas, skarvenes

skarv m [1,2], n [3,4]

  1. (fåglar) skarv
  2. lösdrivare, tjuv
    Synonymer: fark
  3. skräp, skrot
  4. skarv, fog
    Synonymer: skjøt

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av skarv  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skarv skarven skarver skarverne
Genitiv skarvs skarvens skarvers skarvernes
Böjningar av skarv  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skarv skarven skarve skarvene
Genitiv skarvs skarvens skarves skarvenes

skarv u

  1. (fåglar) skarv

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av skarv 1,2 Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skarv skarven skarvar skarvane
Böjningar av skarv 3,4 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skarv skarvet skarv skarva

skarv m [1,2], n [3,4]

  1. (fåglar) skarv
  2. lösdrivare, tjuv
    Synonymer: fark
  3. skräp, skrot
  4. skarv, fog
    Synonymer: skøyt