skarv

Svenska

Substantiv

Böjningar av skarv	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skarv	skarven	skarvar	skarvarna
Genitiv	skarvs	skarvens	skarvars	skarvarnas

storskarv (P. c. novaehollandiae)

skarv

1. en sammanfogning av två bitar av något material; en plats där två konsekutiva materialbitar möts

   Synonymer: fog, hopfogning, svets, söm

   Besläktade ord: skarva, skarvning

   Sammansättningar: skarvjärn, skarvsladd, skenskarv

2. en förlängning, något som är påskarvat
3. (zoologi, fåglar) individ inom fågelfamiljen Phalacrocoracidae i ordningen pelikanfåglar

   Sammansättningar: dvärgskarv, mellanskarv, storskarv, toppskarv

Översättningar

sammanfogning

• bokmål: skjøt ^(no) m
• danska: fuge u, lask u, splejsning u
• engelska: joint ^(en), seam ^(en)
• finska: sauma ^(fi), liitos ^(fi)
• polska: złącze ^(pl) n, spoina ^(pl) f, szew ^(pl) m
• ryska: стык ^(ru) m
• tyska: Fuge ^(de) f, Stoß ^(de) m, Stoßfuge ^(de) f

förlängning

• danska: øgning u, stød n
• finska: jatko ^(fi)

fågel

• bokmål: skarv ^(no) m
• danska: skarv ^(da) u
• engelska: cormorant ^(en)
• finska: merimetso ^(fi)
• japanska: 鵜 ^(ja) (ウ, u)
• polska: kormoran ^(pl)
• ryska: баклан ^(ru) m
• slovakiska: kormorán ^(sk) m
• spanska: cormorán m
• tyska: Kormoran ^(de) m

Bokmål

Substantiv

Böjningar av skarv 1,2	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skarv	skarven	skarver	skarvene
Genitiv	skarvs	skarvens	skarvers	skarvenes

Böjningar av skarv 3,4	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skarv	skarvet	skarv	skarva, skarvene
Genitiv	skarvs	skarvets	skarvs	skarvas, skarvenes

skarv m [1,2], n [3,4]

1. (fåglar) skarv
2. lösdrivare, tjuv

   Synonymer: fark

3. skräp, skrot
4. skarv, fog

   Synonymer: skjøt

Danska

Substantiv

Böjningar av skarv	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skarv	skarven	skarver	skarverne
Genitiv	skarvs	skarvens	skarvers	skarvernes

Böjningar av skarv	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skarv	skarven	skarve	skarvene
Genitiv	skarvs	skarvens	skarves	skarvenes

skarv u

1. (fåglar) skarv

Nynorska

Substantiv

Böjningar av skarv 1,2	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skarv	skarven	skarvar	skarvane

Böjningar av skarv 3,4	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skarv	skarvet	skarv	skarva

skarv m [1,2], n [3,4]

1. (fåglar) skarv
2. lösdrivare, tjuv

   Synonymer: fark

3. skräp, skrot
4. skarv, fog

   Synonymer: skøyt