skrubb

Svenska

Substantiv

Böjningar av skrubb	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skrubb	skrubben	skrubbar	skrubbarna
Genitiv	skrubbs	skrubbens	skrubbars	skrubbarnas

skrubb

1. litet utrymme, rum, ställe, plats eller kammare

   Sammansättningar: städskrubb

2. borste avsedd för att skrubba
3. (dialektalt) mört

Bokmål

Substantiv

Böjningar av skrubb	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skrubb	skrubben	skrubber	skrubbene
Genitiv	skrubbs	skrubbens	skrubbers	skrubbenes

skrubb m

1. skrubb (borste avsedd för att skrubba)
2. (dialektalt) varg

   Sammansättningar: skrubbsulten