sluten

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av sluten 1 Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum sluten slutnare  
Neutrum slutet
Bestämd
singular
Maskulinum slutne slutnaste
Alla slutna
Plural slutna
  Predikativt
Singular Utrum sluten slutnare slutnast
Neutrum slutet
Plural slutna
Kompareras även med mer och mest.
Adverbavledning (slutet)?
Böjningar av sluten 2-5 Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum sluten
Neutrum slutet
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla slutna
Plural slutna
  Predikativt
Singular Utrum sluten
Neutrum slutet
Plural slutna
Kompareras inte.
Adverbavledning (slutet)?

sluten

  1. fåordig, förtegen
    Han är väldigt sluten av sig.
    Synonymer: fåmäld, fåordig, förtegen, ordkarg, inbunden, tystlåten, otillgänglig, reserverad
    Antonymer: öppen (motsatspar), pratsam
  2. perfektparticip av sluta; stängd, avgränsad
    Riksdagens omröstningar är slutna.
    Synonymer: hemlig
    Antonymer: öppen (motsatspar)
  3. (matematik, om en mängd) sådan att varje randpunkt tillhör mängden
    Betrakta ett slutet klot runt origo.
  4. (algebra) om en operator som verkar på en mängd, så att resultatet alltid tillhör denna mängd
  5. (geometri) om en yta som saknar rand men har ändlig storlek

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

sluten

  1. böjningsform av slut