töcken

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även tocken.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av töcken  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ töcken töcknet töcken töcknen
Genitiv töckens töcknets töckens töcknens

töcken

  1. tillstånd då något är höljt i dunkel, suddigt eller otydligt
    Synonymer: dimma, dis
    Sammansättningar: töckenslöja
    Besläktade ord: töcknig
    Jämför: dunkel

Översättningar[redigera]