tull

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Tüll och tull’.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av tull 1,3 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tull tullen tullar tullarna
Genitiv tulls tullens tullars tullarnas
Böjningar av tull 2 Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ tull tullen
Genitiv tulls tullens

tull u

  1. avgift som betalas när vara förs över gräns
  2. myndighet som ansvarar för tullverksamhet
    Tullen tog fast två personer som försökte smuggla cigaretter över svensk-norska gränsen.
  3. tullstation; plats där tullen (2) kan kontrollera vad som förs över en gräns
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: tulla, tullare
Sammansättningar: införseltull, stadstull, tullavgift, tullfri, tullindrivare, tullmyndighet, tullstation, tullstaket, tullsänkning, tulltjänsteman, tullunion

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

tull n

  1. nonsens, strunt; stuntprat, skitsnack
    1921: Længselens baat, Ole Rølvåg:
    Hun var sig bevisst hele tiden saa nær som den sidste halve dagen; men da blev det bare tull. Da var det bare om han Johan og baaten
    Hon var vid medvetande hela tiden sånär som halva den sista dagen; men då var det bara nonsens. Då handlade det bara om Johan och båten.
  2. skämt, upptåg
    Besläktade ord: tulle, tulling

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

tull m

  1. trädtopp
    Etymologi: Av fornnordiska þollr.
    Sammansättningar: mǫrutull
    Antonymer: lumm