turordning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av turordning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ turordning turordningen turordningar turordningarna
Genitiv turordnings turordningens turordningars turordningarnas

turordning

  1. ordningsföljd som bestäms genom någon regel
    Ansökningar behandlas i turordning efter när ansökan kom in.
    2006 (24 jan): Piloterna befarar nya tuffa sparkrav (GP):
    [...] [E]n förutsättning för det ekonomiska avtalet var att man fick behålla sin så kallade senioritetslista som innebär att samtliga piloter i de tre länderna har en gemensam turordning för såväl uppsägningar som befordringar.
    Vanliga konstruktioner: turordning, i turordning
    Se även: i tur och ordning

Översättningar[redigera]