utbrytning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av utbrytning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ utbrytning utbrytningen utbrytningar utbrytningarna
Genitiv utbrytnings utbrytningens utbrytningars utbrytningarnas

utbrytning u

  1. det att bryta sig ut ur något; tillfälle då någon bryter sig ut ur något
    Besläktade ord: utbrytare
    Sammansättningar: utbrytningsförsök
    Se även tesaurus: Söndring
  2. (aritmetik) det att bryta ut en faktor ur ett uttryck
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=utbrytning&oldid=4049298”