he
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även He.
Innehåll |
[redigera] Tvärspråkligt
[redigera] Kod
he
- (ISO 639-1) kod för språket hebreiska
[redigera] Svenska
[redigera] Pronomen
he
- (nyländska) det
[redigera] Varianter
[redigera] Användning
Används i traditionella nyländska dialekter som pronomen för neutrala ord, ett av tre genus (han, hon, he).[1]
[redigera] Verb
he
- (norrländska) sätta, ställa, lägga, placera
- Igår hedde jag upp julsakerna, var ska jag he den?
- Den hedde jag iväg redan för två år sedan.
- Den slängde/hade jag iväg redan för två år sedan.
- Nu får du ta och he dig iväg härifrån
- Nu får du ta och ge dig iväg härifrån
- He på lampan!
- Tänd lampan!.
Var har du hett den?
[redigera] Etymologi
He är ett verb som förekommer flitigt i de flesta norrländska dialekter, och är från början en kortform av verbet häva (fornnordiska hefja) men har med tiden fått en något annan betydelse än grundordet. Det verkar dock vara tämligen okänt inom de sydligare dialekterna. Detta ord kan närmast jämföras med engelskans put eller franskans mettre. He används ofta i olika uttryck för att ersätta ord som sätta, ställa, lägga, placera.
[redigera] Grammatik
Precis som alla andra verb böjs även verbet he. Däremot då det endast är ett dialektalt ord och således inte är en del av Svenska Akademins Ordlista har det kommit att råda lite delade meningar om böjningen av he. De flesta hävdar att ordet böjs he (infinitiv), her (presens), hedde (imperfekt), hett (supinum) och He! (imperativ). I en del dialekter uttalas dock presensformen i talspråk he och supinum- och/eller imperfektformen hedd.
[redigera] Engelska
[redigera] Pronomen
|
Tabell över pronomen
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
he
- uttal: /hiː/
[redigera] Källor
- ↑ Forskningscentralen för inhemska språk: Hur hon, han, he blivit den och de i Nyland