han

Se även hån och hän.

Svenska

Pronomen

Tabell över pronomen                Personliga pronomen Nominativ Ackusativ / Dativ Possessiva pronomen Reflexiva pronomen Reflexiva possessiva pronomen Utrum Neutrum Plural Utrum Neutrum Plural 1:a person singular jag mig, mej min mitt mina mig, mej min mitt mina 2:a person singular du dig, dej din ditt dina dig, dej din ditt dina 3:e person singular maskulinum han honom hans hans hans sig, sej sin sitt sina 3:e person singular femininum hon henne hennes hennes hennes sig, sej sin sitt sina 3:e person singular utrum den den dess dess dess sig, sej sin sitt sina 3:e person singular neutrum det det dess dess dess sig, sej sin sitt sina 1:a person plural vi oss vår, våran vårt, vårat våra oss vår, våran vårt, vårat våra 2:a person plural ni, I er, eder er, eder eran ert, edert erat era, edra er, eder er, eder eran ert, edert erat era, edra 3:e person plural de, dom dem, dom deras deras deras sig, sej sin sitt sina Not: Denna tabell avser att visa personliga pronomen baserat på en bredare definition, där possessiva och reflexiva pronomen ses som undergrupper till personliga pronomen. Ofta brukar personliga pronomen som jämställd de andra undergrupperna till pronomen begränsas till att endast innehålla de två första kolumnerna samt genitivformerna i tredje kolumnen som inte kongruensböjs (hans, hennes, dess, deras m.fl.). Ofta brukar reflexiva pronomen anses förekomma bara i tredje person, eftersom stavningen råkar sammanfalla med andra kolumnen för första och andra person.

han (personliga pronomen)

1. personligt pronomen som syftar på den omtalade i subjektsform om den omtalade har maskulint genus; personligt pronomen i tredje person singular nominativ maskulinum

   Synonymer: ånn (orsamål)

2. (vardagligt, talspråkligt) personligt pronomen som syftar på den omtalade i ackusativform om den omtalade har maskulint genus; personligt pronomen i tredje person singular ackusativ maskulinum

   Jag såg han igår.

3. (ålderdomligt, dialektalt) personligt pronomen vid tilltal av person av maskulint genus för att visa hövlighet (ofta till person med högre social status)

   God dag, min herre. Vill han ha lite kaffe?

Användning

ackusativ

• I talspråk används det enklitiska pronomenet 'an.
• Enligt språkrådet anses ackusativformen han ej korrekt i vårdat språk.

Etymologi

subjekt

Från fornsvenskans hann.

ackusativobjekt

Från fornsvenskans hann.

Översättningar

Översättningar  

albanska: aj (sq) bokmål: han (no) danska: han engelska: he (en) esperanto: li (eo) finska: hän (fi) franska: il (fr) m isländska: hann (is)

italienska: lui (it) nynorska: han (nn) polska: [1] on (pl); [2] jego (pl), go (pl); [3] pan (pl) spanska: él (es) m tjeckiska: on (cs) tyska: [1] er (de); [2] ihn (de); [3] Er (de) turkiska: o (tr) älvdalska: an (dlc)

Danska

Pronomen

han

1. han

Bokmål

Pronomen

han

1. han

Fornsvenska

Pronomen

han

1. han

Spanska

Verb

han

1. böjningsform av haber