anfäkta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av anfäkta  Aktiv Passiv
Infinitiv anfäkta anfäktas
Presens anfäktar anfäktas
Preteritum anfäktade anfäktades
Supinum anfäktat anfäktats
Imperativ anfäkta
Particip
Presens anfäktande, anfäktandes
Perfekt anfäktad

anfäkta

  1. ansätta, angripa, plåga, hemsöka; starkt oroa eller besvära
    Han anfäktas av avundsjuka.
    Det är knappast någon som ifrågasätter eller anfäktar den principiella grundvärderingen.
    Besläktade ord: anfäktbar, anfäktelse

Översättningar

[redigera]