bevis

Svenska

Substantiv

Böjningar av bevis	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bevis	beviset	bevis	bevisen
Genitiv	bevis	bevisets	bevis	bevisens

bevis

1. resonemang eller fakta som visar riktigheten i något

   Vanliga konstruktioner: bevis för ngt, bevis på ngt

   Fraser: (kollokationer) få/skaffa/lägga fram bevis, föra/leda ngt i bevis, i brist på bevis

   Då bevis saknades frikändes den åtalade.

   Sammansättningar: bevisbörda, bevisföring, beviskedja, bevistalan, bevisvärde

   Fraser: Upp till bevis!

2. skriftligt försäkrande som formellt påstår något och anses som trovärdigt (mest i sammansättningar)

   Synonymer: certifikat, intyg

   Vanliga konstruktioner: bevis om ngt, bevis över ngt

   Fraser: (kollokationer) utfärda (ett) bevis

   Bilens registreringsbevis måste man spara.

   Sammansättningar: examensbevis, personbevis, registreringsbevis, vigselbevis, äktenskapsbevis

3. omisskännligt tecken på något

   Vanliga konstruktioner: bevis på ngt

   Fraser: (kollokationer) få bevis på ngt, levande bevis på ngt

   Hans omtanke är ett bevis på att han bryr sig om mig.

Besläktade ord: bevisa, bevisligen, bevisning

Sammansättningar: bevisföremål

Se även: indicium, bevisning

Översättningar

resonemang eller fakta

albanska: provë engelska: proof (en) franska: preuve (fr) f polska: dowód (pl) m

spanska: prueba (es) f turkiska: kanıt (tr) tyska: Beweis (de) m

intyg

albanska: vërtetim engelska: certificate (en)

polska: dowód (pl) m tyska: Nachweis (de) m

omisskänligt tecken

engelska: piece of evidence (en), proof (en)

polska: dowód (pl) m tyska: Beweis (de) m