bevis

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bevis  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bevis beviset bevis bevisen
Genitiv bevis bevisets bevis bevisens

bevis

  1. resonemang eller fakta som visar riktigheten i något
    bevis saknades frikändes den åtalade.
    Vanliga konstruktioner: bevis för/på ngt
    Sammansättningar: bevisbörda, bevisföremål, bevisföring, beviskedja, bevistalan, bevisvärde
    Fraser: (konkreta) /skaffa/lägga fram bevis, föra/leda ngt i bevis, i bristbevis
    Fraser: (idiom) upp till bevis!
  2. (mest i sammansättningar) skriftligt försäkrande som formellt påstår något och anses som trovärdigt
    Synonymer: certifikat, intyg
    Bilens registreringsbevis måste man spara.
    När inskrivningsmyndigheten skriver ut bevis om lagfart tar myndigheten samtidigt ut en expeditionsavgift.
    Bevis över avlagd forskarexamen utfärdas av kansliet efter ansökan från studenten.
    Sammansättningar: examensbevis, personbevis, registreringsbevis, vigselbevis, äktenskapsbevis
    Vanliga konstruktioner: bevis om/över ngt
    Fraser: (konkreta) utfärda (ett) bevis
  3. omisskännligt tecken på något
    Hans omtanke är ett bevis att han bryr sig om mig.
    Vanliga konstruktioner: bevisngt
    Fraser: (konkreta) bevisngt, levande bevisngt
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: bevisa, bevisligen, bevisning
Se även: indicium, bevisning


Översättningar[redigera]