bevis

Svenska

Substantiv

Böjningar av bevis	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bevis	beviset	bevis	bevisen
Genitiv	bevis	bevisets	bevis	bevisens

bevis

1. resonemang eller fakta som visar riktigheten i något

   Då bevis saknades frikändes den åtalade.

   Vanliga konstruktioner: bevis för/på ngt

   Sammansättningar: bevisbörda, bevisföremål, bevisföring, beviskedja, beviskraft, bevistalan, bevisvärde, bildbevis

   Fraser: (konkreta) få/skaffa/lägga fram bevis, föra/leda ngt i bevis, i brist på bevis

   Fraser: (idiom) upp till bevis!

2. (mest i sammansättningar) skriftligt försäkrande som formellt påstår något och anses som trovärdigt

   Synonymer: certifikat, intyg

   Bilens registreringsbevis måste man spara.

   När inskrivningsmyndigheten skriver ut bevis om lagfart tar myndigheten samtidigt ut en expeditionsavgift.

   Bevis över avlagd forskarexamen utfärdas av kansliet efter ansökan från studenten.

   Sammansättningar: examensbevis, personbevis, registreringsbevis, vigselbevis, äktenskapsbevis

   Vanliga konstruktioner: bevis om/över ngt

   Fraser: (konkreta) utfärda (ett) bevis

3. omisskännligt tecken på något

   Hans omtanke är ett bevis på att han bryr sig om mig.

   Vanliga konstruktioner: bevis på ngt

   Fraser: (konkreta) få bevis på ngt, levande bevis på ngt

Besläktade ord: bevisa, bevisligen, bevisning

Se även: indicium, bevisning

Översättningar

resonemang eller fakta

albanska: provë bokmål: bevis (no) n engelska: proof (en) franska: preuve (fr) f polska: dowód (pl) m

spanska: prueba (es) f turkiska: kanıt (tr) tyska: Beweis (de) m

intyg

albanska: vërtetim bokmål: bevis (no) n engelska: certificate (en)

polska: dowód (pl) m tyska: Nachweis (de) m

omisskännligt tecken

bokmål: bevis (no) n engelska: piece of evidence (en), proof (en)

polska: dowód (pl) m tyska: Beweis (de) m