förmögenhet

Svenska

Substantiv

Böjningar av förmögenhet	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	förmögenhet	förmögenheten	förmögenheter	förmögenheterna
Genitiv	förmögenhets	förmögenhetens	förmögenheters	förmögenheternas

förmögenhet

1. värde på en persons kapital; värde på en persons tillgångar minus skulder

   1925: Nordisk familjebok:

   Han egnade då sin förmögenhet och sin organisationsförmåga åt arbetet på att förbättra de blindas lefnadsvillkor.

   Sammansättningar: förmögenhetsskatt

2. förmåga att göra någonting

   Besläktade ord: förmögen

Översättningar

1. värde på en persons kapital

• bokmål: formue ^(no) m
• danska: formue u
• engelska: wealth ^(en), fortune ^(en)
• finska: varallisuus ^(fi), omaisuus ^(fi)
• franska: fortune ^(fr) f
• nynorska: formue m
• portugisiska: fortuna ^(pt) f, riqueza ^(pt) f
• tyska: Vermögen ^(de) n, Reichtum ^(de) m

2. förmåga att göra någonting

• engelska: capability ^(en)
• franska: faculté ^(fr) f, qualité ^(fr) f
• tyska: Vermögen ^(de) n, Fähigkeit ^(de) f