gall

Se även Gall och gäll .

Svenska

Adjektiv

gall (oböjligt)

1. ofruktsam, steril
2. (överförd betydelse) otrevlig

   Antonymer: trevlig

Sammansättningar: gallblåst, gallfeber, gallko, gallmark, gallsto, gälla

Översättningar

ofruktsam, steril

• bokmål: gold
• danska: gold ^(da)
• finska: maho ^(fi)
• nynorska: gold ⁽ⁿⁿ⁾

otrevlig

Substantiv

Böjningar av gall	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gall	gallen	galler	gallerna
Genitiv	galls	gallens	gallers	gallernas

gall

1. (dödform, utom i sammansättningar) skall, högljutt rop, skri; gäll klang, starkt ljud, genomträngande stämma

   Användning: Modernt främst använt som förstärkningsord (förstärkande förled) i sammansättningar, se gall-.

   Sammansättningar: Gallfjärden, Gallsjön, Gallån, hundgall

   Varianter: gall-, galla, galle, gallen

   Etymologi: Av fornsvenska gall, gald, från fornnordiska gǫll i samma betydelse.

   Besläktade ord: gala, galder, gäll, gälla

2. kortform för gallbildning

Översättningar

genomträngande stämma

• fornnordiska: gǫll
• fornsvenska: gall, gald
• isländska: göll ^(is)

kortform för gallbildning

• finska: äkämä ^(fi)
• turkiska: mazı ^(tr)

Engelska

Substantiv

Böjningar av gall	Singular	Plural
Nominativ	gall	galls
Genitiv	gall's	galls'

gall (räknebart och oräknebart)

1. bitterhet
2. (vardagligt) fräckhet

   Synonymer: effrontery

3. (ålderdomligt) galla
4. kortform för galläpple
5. skavsår, ömt ställe, vanligen på djur

Sammansättningar: gall bladder

(gallblåsa)

Verb

Böjningar av gall	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	gall	galls	gall
Preteritum	◀	galled	▶
Perfektparticip	◀	galled	▶
Presensparticip	◀	galling, vard. gallin'	▶

gall

1. skava sönder, skrubba
2. irritera; förarga, förtreta

   Synonymer: irk