galt

Svenska

Substantiv

Böjningar av galt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	galt	galten	galtar	galtarna
Genitiv	galts	galtens	galtars	galtarnas

galt

1. (däggdjur) gris av hankön

   Hyponymer: fargalt, orne

2. (skeppsbyggnad) ballastpjäs gjuten efter ett fartygs bottenform
3. (metallurgi) en typ av tackjärn gjutet av järn avsett för färskning

   Synonymer: tackjärnsgalt, tackjärnsstycke

Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet i betydelse (1), Som fornsvenska galter, av fornnordiska gǫltr, av urgermanska *galtô.

Översättningar

gris av hankön

• bokmål: galte ^(no) m, råne ^(no) m
• engelska: boar ^(en)
• finska: karju ^(fi)
• franska: cochon ^(fr) m
• isländska: göltur m
• italienska: verro ^(it) m
• slovenska: merjasec ^(sl) m
• spanska: verraco ^(es) m
• tyska: Eber ^(de) m, Keiler ^(de) m
• ungerska: kan ^(hu)

Verb

galt

1. böjningsform av gala

Tyska

Verb

galt

1. böjningsform av gelten