gräma

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av gräma  Aktiv Passiv
Infinitiv gräma grämas
Presens grämer gräms (grämes)
Preteritum grämde grämdes
Supinum grämt grämts
Imperativ gräm
Particip
Presens grämande, grämandes
Perfekt

gräma

  1. vålla (någon) djup och varaktig sorg, vanligen förbunden med irritation, förargelse, harm eller vrede
    Poängförlusten grämer lite grann.
    Det grämer mig att jag betalade dubbla priset.
  2. (reflexivt: gräma sig) känna djup och varaktig sorg eller harm, vara bitter; känna ånger, ångra sig, beklaga sig över vad man gjort eller inte gjort
    De grämer sig över att de missat chansen.
    Titta inte bakåt och gräm dig över vad som inte blivit gjort.
    Vanliga konstruktioner: gräma sig över något
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: grämelse
Etymologi: Av fornsvenska græma, græmia. Bildat till gramber (”vred”), jämför gramse. Besläktat med bland annat isländska gremja och tyska grämen.

Översättningar[redigera]