gräva
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Se även grava.
Svenska[redigera]
Verb[redigera]
Böjningar av gräva | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | gräva | grävas |
Presens | gräver | grävs (gräves) |
Preteritum | grävde | grävdes |
Supinum | grävt | grävts |
Imperativ | gräv | – |
Particip | ||
Presens | grävande, grävandes | |
Perfekt | grävd |
gräva
- uttal: /ˈgrɛ̀ːva/
- åstadkomma en fördjupning i något (särskilt i marken) genom av avlägsna en del av materialet
- Med spaden grävde han en grop i marken.
- ingående leta igenom (genom att flytta på saker på ett sätt som liknar att gräva), rota i
- Han grävde i byrålådan efter nycklarna.
- Etymologi: Av fornsvenska græva, biform till grava.[1] Besläktat med grav, grop, gruva, grift, grävling, engelska grave, grub, tyska graben (härav grubbla), nederländska graven. Från urgermanska *graban, från urindoeuropeiska *ghrebh-/*ghrobh-, "gräva", "skrapa".[2][3]
- Besläktade ord: grävare, grävning, utgrävning
- Sammansättningar: grävmaskin, grävskopa
- Fraser: gräva bort, gräva fram, gräva ner (sig), gräva upp, gräva ut
Översättningar[redigera]
åstadkomma fördjupning
rota
- engelska: dig around, rummage (en)
- portugisiska: vasculhar (pt)