Hoppa till innehållet

heder

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av heder  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ heder hedern
Genitiv heders hederns

heder

  1. anseende på grund av goda karaktärsegenskaper
    Etymologi: Av fornsvenska heþer. Motsvarande forndanska heder (danska hæder), nynorska heider, fornnordiska heiðr (ära), fornengelska hădor (klar). Från indoeuropeisk rot.
    Besläktade ord: hederlig, hedersam, hedra
    Se även tesaurus: Dygd, Redlighet, Plikt, Rätt, Anseende, Gott, Sannfärdighet

Sammansättningar

[redigera]

Fraser

[redigera]

Översättningar

[redigera]

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av heder  Oräknebart
maskulinum Obestämd Bestämd
Nominativ heder hederen
Genitiv heders hederens

heder m

  1. heder
    Besläktade ord: hederlig, hederlighet, hedre
    Sammansättningar: hedersbevisning, hedersgjest, hederskront, hedersmann, hedersplass, hederstegn

Spanska

[redigera]

Verb

[redigera]

heder

  1. (intransitivt) stinka, lukta illa
    Synonymer: apestar
    Hyperonymer: oler
  2. (intransitivt) vara tråkig, vara tröttsam
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: hediondez, hediondo, hedor