heder

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av heder  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ heder hedern
Genitiv heders hederns

heder

  1. anseende på grund av goda karaktärsegenskaper
    Etymologi: Fornsvenska hĕþper, hädher, hädhir stavning?. Motsvarande forndanska heder (danska hæder), nynorska heider, fornnordiska heiðr (ära), fornengelska hădor (klar). Från indoeuropeisk rot.
    Besläktade ord: hederlig, hedersam, hedra

Sammansättningar[redigera]

Fraser[redigera]

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av heder  Oräknebart
maskulinum Obestämd Bestämd
Nominativ heder hederen
Genitiv heders hederens

heder m

  1. heder
    Besläktade ord: hederlig, hederlighet, hedre
    Sammansättningar: hedersbevisning, hedersgjest, hederskront, hedersmann, hedersplass, hederstegn