heder

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av heder  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ heder hedern
Genitiv heders hederns

heder

  1. anseende på grund av goda karaktärsegenskaper
    Etymologi: Av fornsvenska heþer. Motsvarande forndanska heder (danska hæder), nynorska heider, fornnordiska heiðr (ära), fornengelska hădor (klar). Från indoeuropeisk rot.
    Besläktade ord: hederlig, hedersam, hedra

Sammansättningar[redigera]

Fraser[redigera]

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av heder  Oräknebart
maskulinum Obestämd Bestämd
Nominativ heder hederen
Genitiv heders hederens

heder m

  1. heder
    Besläktade ord: hederlig, hederlighet, hedre
    Sammansättningar: hedersbevisning, hedersgjest, hederskront, hedersmann, hedersplass, hederstegn

Spanska[redigera]

Verb[redigera]

heder

  1. (intransitivt) stinka, lukta illa
    Synonymer: apestar
    Hyperonymer: oler
  2. (intransitivt) vara tråkig, vara tröttsam
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: hediondez, hediondo, hedor