horn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även hörn.

Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
horn

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av horn 1-2. Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ horn hornet horn hornen
Genitiv horns hornets horns hornens
Böjningar av horn 3. Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ horn hornet
Genitiv horns hornets

horn

  1. ett bleckblåsinstrument
  2. utväxt av keratin på vissa djurs huvuden
    Älgen fäller sina horn i januari-februari.
    Synonymer: wönn (orsamål)
  3. keratin, det material som till exempel horn [2] och naglar är gjorda av
  4. hörn på ett segel
  5. städets spetsiga ände

Synonymer[redigera]

material

Hyperonymer[redigera]

musikinstrument

Hyponymer[redigera]

musikinstrument

Sammansättningar[redigera]

utväxt

Fraser[redigera]

Översättningar[redigera]

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av horn  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ horn hornet horn hornene
Genitiv horns hornets horns hornenes

horn

  1. horn; utväxt av keratin på vissa djurs huvuden
  2. horn; ett bleckblåsinstrument
    Besläktade ord: alpehorn

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av horn  Singular Plural
Nominativ horn horns
Genitiv horn's horns'

horn

  • uttal: /hɔːn/ (brittisk engelska) /hɔːrn/ (amerikansk engelska)
  1. horn (instrument)
  2. horn (utväxt av keratin)
  3. horn (keratin)
  4. (fordonsteknik) tuta

Isländska[redigera]

Substantiv[redigera]

horn n

  1. hörn