klubba

Svenska

Substantiv

Böjningar av klubba	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	klubba	klubban	klubbor	klubborna
Genitiv	klubbas	klubbans	klubbors	klubbornas

klubba som används för att klubba i riksdagen

två godisklubbor

klubba

1. redskap med bara ceremoniell betydelse (ordförandeklubba eller auktionsklubba) som slås mot bordet eller ett särskilt underlag för att påkalla uppmärksamhet (vanligtvis då man förklarar och fastslår ett visst beslut)

   Hyponymer: ordförandeklubba, auktionsklubba

   Fraser: gå under klubban

2. redskap att slå med, vanligen i form av en kraftig påk vars ena ända är förtjockad till en klump

   Jämför: hammare, slägga

3. (vapen, kortform av stridsklubba) redskap i form av en kraftig påk avsett som närstridsvapen

   Hyponymer: spikklubba

4. avlångt redskap avsett att föra eller slå eller skjuta iväg bollen eller pucken inom hockeyliknande sporter (bandy, innebandy, ishockey, landhockey, lacrosse, krocket)

   Hyponymer: golfklubba, bandyklubba, ishockeyklubba, lacrosseklubba

   Användning: Bör särskiljas från slagträ (bollträ, sällträ) och racket (rack).

   Fraser: hög klubba

   Synonymer: sticka

5. godsak i form av en pinne med en stor karamell- eller godisbit fäst på översta änden

   Synonymer: slickepinne (något ålderdomligt), godisklubba

Översättningar

redskap som slås vid beslut

• bokmål: klubbe mf
• engelska: gavel ^(en)
• finska: puheenjohtajan ^(fi) nuija ^(fi), nuija ^(fi), kokousnuija
• turkiska: tokmak ^(tr)
• tyska: Hammer ^(de)

redskap att slå med

• bokmål: klubbe mf
• engelska: club ^(en); mallet ^(en) mindre
• finska: nuija ^(fi)
• japanska: 杵 ^(ja) (kine)
• portugisiska: clava ^(pt) f
• tyska: Schläger ^(de) m, Keule ^(de) f

närstridsvapen

• bokmål: kølle mf
• engelska: mace ^(en)
• finska: sotanuija
• portugisiska: maça ^(pt) f
• tyska: Keule ^(de) f

redskap att föra eller skjuta iväg boll eller puck med

• bokmål: kølle mf
• engelska: golf club ^(en) i golf, stick ^(en) i hockey eller liknande
• finska: maila ^(fi)
• tyska: Schläger ^(de) m

se godisklubba

Verb

Böjningar av klubba	Aktiv	Passiv
Infinitiv	klubba	klubbas
Presens	klubbar	klubbas
Preteritum	klubbade	klubbades
Supinum	klubbat	klubbats
Imperativ	klubba	–
Particip
Presens	klubbande, klubbandes
Perfekt	klubbad

klubba som används för att klubba i riksdagen

klubba

1. slå med klubba
2. genom slag med klubba förklara och fastslå (beslut) eller, vid auktion, utse en viss köpare

   Synonymer: auktionera /bort/ (vid auktion)

3. festa på nattklubb
4. (slang) göra sig av med avföring ("bajsa")

Översättningar

slå med klubba

• bokmål: klubbe
• engelska: club ^(en)

förklara och fastslå (beslut) genom slag med klubba

• bokmål: klubbe
• engelska: fix ^(en)
• tyska: besiegeln ^(de)

sälja på auktion — se auktionera