kollektiv

Se även Kollektiv.

Svenska

Adjektiv

Böjningar av kollektiv		Positiv
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	kollektiv
	Neutrum	kollektivt
Bestämd singular	Maskulinum	kollektive
	Alla	kollektiva
Plural		kollektiva
		Predikativt
Singular	Utrum	kollektiv
	Neutrum	kollektivt
Plural		kollektiva
Kompareras med mer och mest.
Adverbavledning		(kollektivt)?

kollektiv

1. som gäller en grupp människor; gemensam

   Jämför: grupp-, samlings-

   Sammansättningar: kollektivanställd, kollektivavtal, kollektivhus, kollektivtrafik

   Fraser: (konkreta) kollektiv bestraffning, kollektiv försäkring

Översättningar

som gäller en grupp människor

• engelska: collective ^(en)
• finska: kollektiivinen ^(fi)
• franska: collectif ^(fr)
• polska: zbiorowy ^(pl), kolektywny ^(pl)
• tyksa: kollektiv ^(de)

Substantiv

Böjningar av kollektiv (grupp personer)	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kollektiv	kollektivet	kollektiv	kollektiven
Genitiv	kollektivs	kollektivets	kollektivs	kollektivens

Böjningar av kollektiv (slags substantiv)	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kollektiv	kollektivet	kollektiver	kollektiverna
Genitiv	kollektivs	kollektivets	kollektivers	kollektivernas

kollektiv

1. (sociologi) en större grupp människor med gemensamma intressen
2. kort för bostadskollektiv; en grupp människor som inte är släkt som delar bostad
3. (lingvistik) substantiv som i singular form betecknar ett flertal, till exempel folk och bestick

Etymologi: Ordet "kollektiv" härstammar från det latinska ordet "colligere", som betyder "samla" på svenska.

Besläktade ord

• kollekt
• kollegium
• kollega
• kollektor

Sammansättningar

• bostadskollektiv
• kollektivanställd
• kollektivavtal
• kollektivboende
• kollektivtrafik
• kollektivjordbruk
• kollektivanslutning
• kollektivisering
• kollektivism

Översättningar

grupp personer

• engelska: collective ^(en), corporate ^(en)
• esperanto: kolektivo ^(eo)
• finska: kollektiivi ^(fi)
• franska: collectif ^(fr) m
• tyksa: Kollektiv ^(de) n

bostadskollektiv

• tyska: Wohngemeinschaft ^(de) f

slags substantiv

• engelska: collective noun
• esperanto: kolektiva vorto ^(eo)
• finska: kollektiivisana ^(fi)
• tyksa: Kollektivum n, Sammelbegriff m, Sammelbezeichnung f, Sammelname m