lov

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även löv.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av lov 1-2 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lov lovet lov loven
Genitiv lovs lovets lovs lovens
Böjningar av lov 3 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lov loven lovar lovarna
Genitiv lovs lovens lovars lovarnas

lov

  1. ledighet från skolgång
    Vanliga konstruktioner: lov från ngt
    Förr hette det sportlov och skördelov. Då var det meningen att man skulle göra nåt på loven.
    Sammansättningar: höstlov, jullov, lovdag, sommarlov, sportlov, vinterlov
  2. beröm; hyllning
    Fraser: (kollokationer) göra ngt till ngns lov
    Sammansättningar: lovorda, lovprisa, lovprisning, lovsjunga, lovsång, lovtal, lovtid, lovvärd
    Fraser: tack och lov, Gud ske lov!, Herren vare tack och lov!
  3. (sjötermer) vändning upp mot vinden av segelfartyg; (även allmännare) sväng
    Synonymer: sväng, gir
    Fraser: (kollokationer) göra/slå en lov ngnstans
    Fraser: slå sina lovar kring ngt, ta loven av ngt
  4. (oböjligt) tillstånd, tillåtelse
    Fraser: (kollokationer) be (ngn) om lov, ge (ngn) lov, få/ha lov att göra ngt
    Har du fått lov att vänta med läxorna?
    Fraser: Får jag lov?, Får jag lov att bjuda på något?, Vad får det lov att vara?
  5. (oböjligt) det att vara tvungen
    Synonymer: måste, skyldighet, nödvändighet
    Fraser: (kollokationer) få (allt) lov att göra ngt
    Jag fick lov att skrota bilen. Det var för dyrt att laga den.
    Man får ju lov att ha förståelse för att folk är motvilliga att ha vad som kan vara farligt på sin egen bakgård.

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av lov  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lov loven lover lovene
Genitiv lovs lovens lovers lovenes

lov

  1. lag; rättsregel; samling av rättsregler
    Ifølge norsk lov er det ikke tillatt å drikke alkohol på offentlig sted.
  2. lag; sats som beskriver fysikaliskt fenomen
  3. (oböjligt) lov; tillåtelse
    Det er ikke lov til å ha med hund på bussen.

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

lov

  1. lag; rättsregel