parkera

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av parkera  Aktiv Passiv
Infinitiv parkera parkeras
Presens parkerar parkeras
Preteritum parkerade parkerades
Supinum parkerat parkerats
Imperativ parkera
Particip
Presens parkerande, parkerandes
Perfekt parkerad

parkera

  1. lämna (ett fordon) stillastående (oftast en längre viss tid) på (anvisad) parkering
    Den som saknar särskilt tillstånd att parkerahandikapparkering får endast stanna för på-/avstigning.
  2. (juridik, fordon) lämna (ett fordon) stillastående på en viss plats, oftast en längre tid, på ett sätt som ej räknas som stannande; (ibland) tillfälligt placera eller ställa upp (något annat än fordon) på en viss plats
    Inom lastzonen får man stanna för på- eller avlastning av gods men inte parkera.
    Det är förbjudet enligt vägmärke att parkera här dagtid på en tisdag (inklusive tisdagar som är en helgdag).
    Det är förbjudet att parkera barnvagnar framför utgången.
    Var god och parkera hunden utanför entrén innan du stiger in.
    Etymologi: Sedan 1914. Av franskas parquer med samma betydelse, av parc, "uppställning av artilleri".
    Synonymer: parka (vardagligt)
    Jämför: stanna, ställa upp, ställa
    Besläktade ord: parkering
    Sammansättningar: boendeparkera, cykelparkera, dubbelparkera, felparkera, fickparkera, fulparkera, gatuparkera, gästparkera, infartsparkera, korttidsparkera, långtidsparkera, nattparkera, pendelparkera, precisionsparkera, telefonparkera, tjuvparkera

Översättningar[redigera]