stanna

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av stanna  Aktiv Passiv
Infinitiv stanna stannas
Presens stannar stannas
Preteritum stannade stannades
Supinum stannat stannats
Imperativ stanna
Particip
Presens stannande, stannandes
Perfekt stannad

stanna

  • uttal: 'stan,a /ˈstanːˌa/
  1. avsluta en rörelse; erhålla hastigheten 0 relativt något referenssystem
    Du måste stanna vid stoppmärket.
  2. att stanna (1.)
    1978: Läkartidningen,:
    Vill man stanna bandet, för att detaljstudera en speciell sekvens, kan man få stillbilder genom att helt enkelt trycka ned pausknappen.
  3. inte lämna en plats; bli kvar
    Men du stannar väl på middag?
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska stadhna, fornnordiska staðna. Besläktat med att stå, stånda.
Se även: stanna av

Översättningar[redigera]