ställa

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av ställa  Aktiv Passiv
Infinitiv ställa ställas
Presens ställer ställs (ställes)
Preteritum ställde ställdes
Supinum ställt ställts
Imperativ ställ
Particip
Presens ställande, ställandes
Perfekt ställd

ställa

  1. (transitivt) placera i upprätt eller stående läge, placera (någonstans)
    Ställ statyn på bordet.
    Hon hade ställt boken upp och ner i bokhyllan.
    Vi ställde skidorna mot väggen.
    Snälla, ställ inte dina våta galoscher på parketten!
    Ställ dörren på glänt är du snäll!
    Vissa kategorier av människor har snett ställda ögon.
    Ställ inte bilen framför garageporten!
    Jämför: sätta
  2. (reflexivt: ställa sig, om personer eller vissa djur) inta en stående position där endast en eller fler fötter bär upp kroppen, resa sig (upp) från en sittande eller liggande position
    Jag halkade och föll omkull men ställde mig upp snabbt.
    Vanliga konstruktioner: ställa sig upp
  3. (reflexivt: ställa sig) placera sig (någonstans eller på ett visst sätt); gå någonvart och stå där
    Jag ställde mig i hörnet.
    Vi ställde oss i biljettkön så fort vi kom fram.
    Vi fick ställa oss på linje innan anfallet kunde börja.
    Vanliga konstruktioner: ställa sig någonstans
    Se även: parkera
  4. (transitivt) ange inställning; ordna (i förväg) att någon maskin gör något bestämt
    Ställ datorn på inspelning av TV-programmet.
    Du kommer alltid sent, har du verkligen ställt klockan rätt?
  5. (reflexivt: ställa sig) inta en åsikt/hållning, förhålla sig, bete sig, uppföra sig, vara
    Han ställde sig avig till alla förslag.
    Att köpa i större partier ställer sig ofta billigare.
    Hon ställdes inför ett svårt val.
    Hur ställer du dig i frågan om invandring?
    Efter noga övervägande ställer vi oss bakom tanken att förstatliga skolan.
    Vanliga konstruktioner: ställa sig (positiv/negativ/neutral/avvaktande etc) till någon eller något, ställas inför något
  6. ordna, organisera, stöka
    Vanliga konstruktioner: ställa i ordning, styra och ställa
  7. (med avseende på bil) låta stå oanvänd, inte använda
    Vi har ställt mopeden över vintern så att vi inte behöver någon försäkring.
    Se även: parkera
  8. (med avseende på tidningsartikel) inte använda, inte ta med i tryck
    Det har kommit nya fakta i fallet, det är nog bättre att vi ställer artikeln tills imorgon.
    Se även: fördröja, senarelägga
  9. förvirra, göra någon villrådig (oftast med participformen ställd)
    Jag blev helt ställd av denna nyhet.
  10. rikta, adressera, framföra, lägga fram (ett brev, en ansökan, en fråga; till någon/något)
    Vi ställde kosan mot Jotunheimen.
    Medan han ställde stegen mot trädet ställde vi stegen mot stranden.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: anställa, avbeställa, avställa, beställa, brevställare, efterställa, fastställa, framförställa, framställa, friställa, frågeställare, frågeställning, föreställa, omställa, skriftställare, skriftställning, tillrättaställa, undställa, utställa
Fraser: ställa av, ställa fram, ställa i ordning, ställa in, ställa mot väggen, ställa någon mot väggen, ställa samman, ställa sig in, ställa till, ställa till med, ställa upp, ställa ut
Se även: stå (intransitivt)

Översättningar

[redigera]