Hoppa till innehållet

skinn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av skinn  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skinn skinnet skinn skinnen
Genitiv skinns skinnets skinns skinnens

skinn

  1. (anatomi) hud med eller utan hår; även om garvat läder avsett för exempelvis möblemang och kläder med mera
    Etymologi: Av fornsvenska skin[1], av fornnordiska skinn, varav även danska skind, engelska skin[2] och isländska, bokmål och nynorska skinn.
    Besläktade ord: skinna, skinnig
    Sammansättningar: fårskinn, korvskinn, krokodilskinn, lammskinn, oxskinn, skinnbanjo, skinnbyxor, skinnflöjt, skinnfåtölj, skinnkrage, skinnjacka, skinnmöbel, skinnpaj, skinnsoffa, skinnspik, skinntorr
    Fraser: ha skinn på näsan, rädda sitt eget skinn
    Se även: läder, päls

Översättningar

[redigera]

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av skinn 1 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skinn skinnet skinn skinna, skinnene
Genitiv skinns skinnets skinns skinnas, skinnenes

skinn 1 n

  1. (anatomi) skinn; hud
    Synonymer: hud
  2. skinn; hinna, skal
    Synonymer: hinne
  3. person, människa
    Det gamle skinnet.
    Den gamla gubben.

Fraser

[redigera]


Böjningar av skinn 2 Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ skinn skinnet
Genitiv skinns skinnets

skinn 2 n

  1. sken (även bildligt)
    Skinnet bedrar.
    Skenet bedrar.
    Sammansättningar: måneskinn, solskinn

Isländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av skinn  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skinn skinnið skinn skinnin
Ackusativ skinn skinnið skinn skinnin
Dativ skinni skinninu skinnum skinnunum
Genitiv skinns skinnsins skinna skinnanna

skinn n

  1. (anatomi) skinn, hud
  2. (kläder) päls

Se även

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk etymologisk ordbok: "skinn"
  2. Engelska Wiktionary: "skin". Läst 03.11.2010.