skog

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Skog, Skoog, Skogh, Skoogh, Skoug och Skough.

Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
Skog (geografi)
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
Skog (graf)

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av skog  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skog skogen skogar skogarna
Genitiv skogs skogens skogars skogarnas

skog

  1. (geografi, skog) område bestående av stor mängd träd
    Etymologi: Av fornsvenska skogher, av fornnordiska skógr, av urgermanska *skōgaz, "sticka fram, skjuta ut". Besläktat med skägg och danska Skagen.
    Sammansättningar: alskog, almskog, aspskog, barrskog, björkskog, björnskog, blandskog, blåbärsskog, blädningsskog, bokskog, ekskog, energiskog, enskog, furuskog, frälseskog, gammelskog, granskog, grovskog, hasselskog, industriskog, klenskog, kronoskog, lingonskog, lustskog, lövskog, mangroveskog, moskog, naturskog, regnskog, produktionsskog, sagoskog, samskog, sjumilaskog, skogbevuxen, skogsarbetare, skogsarbete, skogsavverkning, skogsbrand, skogsbruk, skogsbryn, skogsbälte, skogsbär, skogschampinjon, skogsdunge, skogsduva, skogsfågel, skogsfällning, skogsförvaltare, skogsförvaltning, skogsgallring, skogsglänta, skogsgräns, skogshare, skogshuggare, skogshushållning, skogshygge (hygge), skogsindustri, skogskant, skogsmark, skogsmaskin, skogsmosse, skogsmus, skogsmyr, skogsområde, skogsparti, skogspromenad, skogsrand, skogsskövling, skogssnäppa, skogssork, skogsstig, skogsstyrelsen, skogsterräng, skogstokig, skogstrakt, skogstrast, skogstroll, skogstyp, skogsvandring, skogsvegetation, skogsviol, skogsvård, skogsväg, skogsägare, skogsödla, skogvaktare, småskog, snårskog, storskog, sumpskog, sunnanskog, svampskog, sälgskog, tallskog, trollskog, ungskog, urskog
    Fraser: barka åt skogen, fara åt skogen, gå i skogen, gå åt skogen, guld och gröna skogar, intaga skogen, inte se skogen för alla träd, Man skall inte bära ved till skogs., stå på språng åt skogen, åt skogen
    Se även: dunge, forst-, lund, ved
  2. (matematik) en sorts graf bestående av flera träd

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av skog  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skog skogen skoger skogene
Genitiv skogs skogens skogers skogenes

skog m

  1. skog
    Varianter: skau
    Hyponymer: barskog, løvskog, urskog, granskog, furuskog, bøkeskog
    Sammansättningar: skogholt, skogsdyr, skogsnar, skogsvei, skoghogst, skoggangsmann