Hoppa till innehållet

tämja

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av tämja  Aktiv Passiv
Infinitiv tämja tämjas
Presens tämjer tämjs (tämjes)
Preteritum tämjde, tämde tämjdes, tämdes
Supinum tämjt, tämt tämjts, tämts
Imperativ tämj –
Particip
Presens tämjande, tämjandes
Perfekt tämjd, tämd
Böjningar av tämja  Aktiv Passiv
Infinitiv tämja tämjas
Presens tämjer tämjs (tämjes)
Preteritum tamde tamdes
Supinum tamt tamts
Imperativ tämj –
Particip
Presens tämjande, tämjandes
Perfekt tamd

tämja

  1. (om djur) göra tam; få att fungera på ett icke vilt och/eller aggressivt sätt i interaktion med människor; domesticera

Etymologi

[redigera]

Sedan yngre fornsvensk tid; av fornsvenska tämia/tæmia (jämför isländska temja, danska tæmme), av germanska *teman (därav även fornsaxiska tëmen (varav medellågtyska temmen/temen, varav äldre nysvenska temma, täma), fornhögtyska zemmen/zemen (varav tyska zähmen), fornengelska temian, gotiska gatamjan), bildning till *tamaz, "tam".

Synonymer

[redigera]

Besläktade ord

[redigera]

Översättningar

[redigera]