tämja

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av tämja  Aktiv Passiv
Infinitiv tämja tämjas
Presens tämjer tämjs (tämjes)
Preteritum tämjde, tämde tämjdes, tämdes
Supinum tämjt, tämt tämjts, tämts
Imperativ tämj
Particip
Presens tämjande, tämjandes
Perfekt tämjd, tämd


Böjningar av tämja  Aktiv Passiv
Infinitiv tämja tämjas
Presens tämjer tämjs (tämjes)
Preteritum tamde tamdes
Supinum tamt tamts
Imperativ tämj
Particip
Presens tämjande, tämjandes
Perfekt tamd

tämja

  1. (om djur) göra tam; få att fungera på ett icke vilt och/eller aggressivt sätt i interaktion med människor; domesticera

Etymologi[redigera]

Sedan yngre fornsvensk tid; av fornsvenska tämia/tæmia (jämför isländska temja, danska tæmme), av germanska *teman (därav även fornsaxiska tëmen (varav medellågtyska temmen/temen, varav äldre nysvenska temma, täma), fornhögtyska zemmen/zemen (varav tyska zähmen), fornengelska temian, gotiska gatamjan), bildning till *tamaz, "tam".

Synonymer[redigera]

Besläktade ord[redigera]

Översättningar[redigera]