von

Bokmål

Substantiv

Böjningar av von	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	von	vona	voner	vonene
Genitiv	vons	vonas	voners	vonenes

Böjningar av von	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	von	vonen	voner	vonene
Genitiv	vons	vonens	voners	vonenes

von

• uttal: fɔnⓘ f eller m

1. hopp; tro på förbättring

   Synonymer: håp

   Besläktade ord: vone

Isländska

Substantiv

Böjningar av von	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	von	vonin	vonir	vonirnar
Ackusativ	von	vonina	vonir	vonirnar
Dativ	von	voninni	vonum	vonunum
Genitiv	vonar	vonarinnar	vona	vonanna

von

• uttal: fɔnⓘ

1. hopp, förväntan

   Etymologi: Av fornnordiska ván. Besläktat med svenska vån och förvåna.

Nynorska

Substantiv

Böjningar av von 1-2	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	von	vona	voner	vonene

von

• uttal: fɔnⓘ f

1. hopp; tro på förbättring

   Synonymer: håp

   Besläktade ord: vone

2. ängs-, åker- eller skogsteg

   Synonymer: one, teig

Adjektiv

von

• uttal: fɔnⓘ

1. kunna vara utan något

Tyska

Preposition

von

• uttal: fɔnⓘ

1. från, av

   Die Äste vom Baum sind abgeschnitten.

   Trädets grenar är avknipsade.

Etymologi: Av medelhögtyska von, av fornhögtyska fon, av urgermanska *fanǣ, av urindoeuropeiska *h₂poneh₁

Grammatik: Styr dativ, liksom prepositionerna aus, außer, bei, gegenüber, mit, nach, seit och zu. Von dem dras oftast samman till vom