yr

Svenska

Adjektiv

Böjningar av yr		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	yr	yrare
	Neutrum	yrt
Bestämd singular	Maskulinum	yre		yraste
	Alla	yra
Plural		yra
		Predikativt
Singular	Utrum	yr	yrare	yrast
	Neutrum	yrt
Plural		yra
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		yrt

yr

1. vimsig, snurrig, ur balans

   Synonymer: virrig

   Etymologi: Av fornsvenska yr, ør. Jämför norska ør.

   Besläktade ord: irr, yra

   Sammansättningar: yrhätta, yrsel, yrsnö, yrvaken, yrväder

   Besläktade ord: irra

Översättningar

vimsig, snurrig, ur balans

• bokmål: ør
• engelska: dizzy ^(en), giddy ^(en)
• finska: tokkurainen, pökkeryksissä, pökertynyt
• italienska: stordito ^(it), frastornato ^(it)
• katalanska: marejat ^(ca)
• nynorska: ør
• polska: mający zawrót głowy, mający mętlik ^(pl) w głowie
• spanska: mareado ^(es), aturdido ^(es)
• tyska: schwindelig ^(de)

Substantiv

Böjningar av yr	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	yr	yret	yrar	yrarna
Genitiv	yrs	yrets	yrars	yrarnas

1. (meteorologi) variant av ur
2. (överfört) i fråga om yrande stoft eller ämne, särskilt ungefär liktydigt med: (kraftigt) våg- eller vattenstänk

Sammansättningar: sandyr, snöyr, vattenyr, yrväder

Varianter: irr, yra

Besläktade ord: irra

Verb

yr

1. böjningsform av yra

Bokmål

Substantiv

yr n

1. duggregn